Välfärd utan tillväxt

Hur kan välstånd se ut i en ändlig värld med begränsade resurser och en befolkning som inom några årtionden väntas överstiga 9 miljarder? På denna fråga försöker Tim Jackson svara i sin bok Välfärd utan tillväxt. Jackson är professor i hållbar utveckling vid Surreyuniversitet och sitter i den brittiska regeringens hållbarhetskommission.

Boken inleds med att beskriva dagsläget. Det är dyster läsning med ekvationer som inte går ihop och tydliga tecken på att vi lever i oansvarighetens tidevarv. Samtidigt som vi i väst utarmar vår planet finns ett akut tillväxtbehov i stora delar av världen, vilket visar sig genom 2 miljarder kroniskt undernärda och 1,4 miljarder utan tillgång på rent vatten.

Hur ska världen då lösa dessa problem? Jackson tar upp traditionell miljöekonomi med gröna skatter men framför allt gröna investeringar, såsom energiinvesteringar som i längden ger återbetalning. Han beskriver att denna gröna ekonomi bör följa ett klassiskt keynesianskt program för offentliga utgifter. Enligt denna tanke bör medel koncentreras till det offentliga vilka har kapaciteten att lägga stimulanspaket liknande de som användes under finanskrisen 2009. För att nå ett mer hållbart samhälle skulle dock de gröna satsningarna inom ramen för dessa paket behöva utgöra minst 50 procent av ett stimulanspaket på 4 procent av BNP.

Jackson menar dock att den klassiska miljöekonomin bara är en del av lösningen för att få välstånd i en värld med begränsade resurser. Han nämner det orimliga i dagens tillväxt som, om den fortsätter i samma takt, skulle leda till en ekonomi som är 80 gånger större år 2100 än 1950.

Tjänster och fritid

Den totala omställningen till en grön makroekonomi är därför det stora steget som världsekonomin måste ta för att kunna klara de gigantiska miljöproblem som hotar hela mänskligheten. Denna övergång till en hållbar ekonomi kräver omfattande förändring. Dels att rätta till den ekonomiska modellen så att den innefattar beräkningar av värdet på naturligt kapital och ekosystemtjänster och integrera dessa i beräkningar av kapitalbestånd och i produktionsfunktioner och konsumtionsflöden. Men Jackson går längre än så, han vill även få ett samhälle där negativ tillväxt inte leder till ekonomisk kollaps utan till en stabil och hållbar ekonomi. Jackson ger några förslag på hur en sådan ekonomi kan nås, bland annat genom att den baseras på en tjänsteekonomi där man delar på arbetstillfällena och har större del fritid och inte längre stigande genomsnittsinkomster. Han ger även exempel från Kanada där simuleringar har gjorts av hur den ekonomi han förespråkar skulle kunna utveckla sig.

Spretigt men läsvärt

Tekniskt sett är boken något ojämn. Jackson verkar försöka ge sig på det omöjliga att skriva en bok som ska passa alla. Han försöker tillfredställa ekonomerna genom kapitel om ekonomisk teori, samtidigt som han försöker nå den stora massan genom att beskriva problemen ur andra perspektiv, såsom konsumismens sociala logik och bakomliggande psykologiska faktorer. Expressens Anita Goldman skriver i sin recension av boken att hon har ”svårt att följa Jacksons ekonomiska resonemang”. Själv känner jag att de ekonomiska resonemangen just börjar snudda vid något verkligt intressant när de fåtaliga kapitel som behandlar ekonomisk teori är till ända. Trots vissa konkreta exempel känns även slutresultatet lite tunt i vissa delar. Många viktiga bitar saknas, såsom hur icke stigande genomsnittsinkomster skulle slå och vad för konsekvenser denna ekonomi faktiskt skulle få på vår materiella standard.

Uttömmande eller ej, Jacksons bok är i alla fall väl värd att läsa och jag väntar redan på nästa bok som följer upp och går in på djupet på de idéer om en hållbar framtid som Välfärd utan tillväxt har väckt.

Annie Stålberg
är miljöekonom och jobbar som projektledare inom hållbar konsumtion.