Ungdomsarbetslösheten har vållat stor debatt det senaste året och under 2009 var den officiella arbetslöshetssiffran uppe i 25 procent. Detta innebär emellertid inte att var fjärde ungdom går sysslolös. För det första är nästan hälften av de arbetslösa unga heltidsstuderande på gymnasium eller högskola. För det andra avser man med arbetslöshet de arbetslösas andel av arbetskraften. Eftersom många ungdomar varken har eller vill ha ett jobb är de arbetslösas andel av hela gruppen unga betydligt mindre. I tabellen nedan visar vi hur de olika definitionerna förhåller sig till varandra.
Andel arbetslösa bland personer 15-24 år
| Andel av arbetskraften | Andel av befolkningen | |
| Inkl heltidsstuderande | 25,0 % | 12,7 % |
| Exkl heltidsstuderande | 16,6 % | 7,6 % |
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningar, år 2009
Ungdomar har i regel kortare arbetslöshetstider än äldre personer. Medan 78 procent av de arbetslösa i åldrarna 25-74 år har varit arbetslösa 5 veckor eller längre, är 50 procent av de under 25 år arbetslösa i 4 veckor eller mindre. Unga som blir arbetslösa verkar således ha betydligt lättare att komma igen än äldre drabbade. Samtidigt kompliceras bilden av att yngre ofta söker deltidsjobb samt att de korta arbetslöshetstiderna till viss del förklaras av att ungdomar ständigt rör sig in och ut från arbetskraften [1, 2]. Det är därför svårt att jämföra ungdomars arbetslöshetstider med andra gruppers.
Arbetsrätt och lönekostnader
Bland regeringspartierna och arbetsgivarna återkommer två förslag mot ungdomsarbetslösheten gång på gång. Det första handlar om att försämra arbetsrätten genom att förändra lagen om anställningsskydd (LAS). Det finns inget stöd i forskningen för att en förändrad arbetsrätt skulle höja den totala sysselsättningen [3]. Det finns däremot visst stöd för att anställningstryggheten påverkar de arbetslösas ålderssammansättning, så att ett försämrat anställningsskydd skulle öka sysselsättningen bland yngre och sänka den för äldre.
Det andra förslaget handlar om att det måste bli billigare att anställa ungdomar. Centerpartiet har föreslagit sänkta ungdomslöner och regeringen har genomfört en kraftig sänkning av socialavgifterna för den arbetsgivare som anställer ungdomar. Även detta kan antas omfördela arbeten från äldre till yngre, men effekterna på den totala sysselsättningen är oklar. Finanspolitiska rådet gick i sin senaste rapport så långt som att mena att socialavgiftssänkningen till och med kan höja arbetslösheten:
Sysselsättningen kan således förväntas öka bland yngre men minska bland äldre. Det är inte uppenbart vad som händer med den totala arbetslösheten. Eftersom ungdomar har relativt korta arbetslöshetstider kan effekten bli att den totala arbetslösheten stiger [4].
Högerns två viktigaste förslag minskar alltså inte den totala arbetslösheten, men kan möjligen omfördela arbeten från äldre till yngre. Detta trots att arbetslöshet bland äldre är förknippat med högre sociala kostnader, längre arbetslöshetstider och sämre möjlighet till utbildning. Dessutom verkar många arbetsgivare mer negativa till äldre arbetssökande jämfört med yngre [6].
Utbildning
Till skillnad från LAS och arbetsgivaravgifter har utbildning bevisligen en avgörande effekt för båda unga och äldres möjligheter på arbetsmarknaden. Exempelvis är arbetslösheten bland personer mellan 20 och 24 år mer än dubbelt så hög för de som saknar gymnasieutbildning.
Arbetsmarknaden för personer 20-24 år
| Sysselsättning | Arbetslöshet | |
| Med gymnasieutbildning | 64,9 % | 12,1 % |
| Utan gymnasieutbildning | 48,4 % | 29,3 % |
Källa: SCB Arbetskraftsundersökningar, år 2008
Sedan början av 1990-talet har mycket förändrats inom utbildningsväsendet. Svenska elevernas skolresultat har försämrats och skillnaderna mellan barn till låg- och högutbildade har ökat [se vår artikel om skolresultat här]. I Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknadens utveckling 2010 spås att inom flera branscher kommer kraven på utbildning att öka [7]. Vid sidan av förbättrad utbildningspolitik kan man även tänka sig att ett höjt studiemedel skulle minska antalet universitetsstudenter som tvingas arbeta vid sidan av studierna, och därigenom även förbättra arbetsmarknaden för den som inte vill läsa vidare efter gymnasiet. Den stora skillnaden i arbetslöshet mellan människor med olika utbildningsnivå belyser även det märkliga i att arbetslösheten bland unga diskuteras som ett och samma problem när det egentligen handlar om en mycket heterogen grupp. LO och Swedbank diskuterar detta mer utförligt i varsin nyutkommen, läsvärd rapport [2, 5, jmf även 1].
En annan utbildningspolitisk fråga som förtjänar mer uppmärksamhet är den aktiva arbetsmarknadspolitiken. De senaste åren har denna alltmer kommit att handla om coachning och åtgärder för att påverka de arbetslösas sökbeteende. 1988-1992 var 65 procent av den aktiva arbetsmarknadspolitiken någon form av utbildning. 2008 var denna siffra nere i 10 procent. Antalet deltagare i utbildningsinsatser (förberedande eller yrkesinriktad) har minskat från 1,5 procent av arbetskraften 1992 till 0,1 procent (ca 6 500 personer) 2008 [4]. Under Reinfeldtregeringen har denna inriktning blivit ännu tydligare. LO redogör i sin rapport om ungdomsarbetslöshet från december 2009 för aktiviteter inom arbetsförmedlingens Jobbgaranti för unga: mer än 90 procent av Jobbgarantins aktiviteter handlar enbart om jobbsökande, coachning, kartläggning samt ej beskriven eller okänd verksamhet [2]. När Finanspolitiska rådet sammanfattade läget i sin rapport 2009 föreslog de att arbetsmarknadsutbildningen borde kunna expandera till åtminstone 15 000 platser [4]. Med tanke på rådande läge får det närmast betraktas som ett förslag i underkant.
Sammanfattning
Sysselsättningen bland yngre är relativt låg. Samtidigt är det problematiskt att jämföra yngre och äldre på grund av olika former av arbetskraftsdeltagande och arbetslöshetsperioder. Försämrad arbetsrätt eller sänkt ingångslön resulterar i bästa fall i en omfördelning av arbetslöshet från yngre till äldre. En bättre lösning vore istället att höja studiemedlet för studenter, satsa mer på utbildning inom arbetsmarknadspolitiken samt att lägga om de senaste 20 årens misslyckade politik inom svensk grund- och gymnasieskola.
Referenser
- SCB AKU (2009) Statistik över ungdomsarbetslösheten – Almedalen 2009, [Länk]
- LO (2009) Nitton diagram om ungas arbetslöshet [Länk]
- Skedinger, P. (2008) ”Effekter av anställningsskydd – en översikt”, Ekonomisk debatt 7: 5-18
- Finanspolitiska rådet (2009) Svensk finanspolitik 2009
- Swedbank (2009) Ungdomsarbetslöshet – ökat fokus på individen i lokal samverkan [Länk]
- Nilsson, K. (2007) Chefers attityder till äldre medarbetare inom kommunen, Arbetslivsinstitutet
- Arbetsförmedlingen (2010) Var finns jobben 2010?
En kommentar
Det är ju viktigt att läsa Skedingers hela rapport då han även säger att ett starkt anställningsskydd försvårar strukturförvandlingar (vilket verkligen behövs i dagens Sverige) och ökar ”sjuk”frånvaron.
Däremot håller jag med dig om att det är viktigaste är att förändra det svenska skolsystemet som för länge sedan passerat sitt bäst-före datum. Vilken tur att Alliansen påbörjat detta!
/Markus A