En rad utredningar och rapporter, med senaste statliga Långtidsutredningen (SOU 2008: 105, hädanefter LU08) som främsta exempel, menar att skatteintäkterna inte kommer att räcka i framtiden. Fram till 2030 kommer det enligt dem att saknas ungefär 5,5 % av BNP [1, 6]. Hela denna debatt är kraftigt överdriven. Skatterna kommer med största sannolikhet att räcka till välfärden även i framtiden.
Produktivitet
LU08 räknar inte med att välfärdssektorernas produktivitet kommer att utvecklas alls. Detta är ett vanligt antagande i rapporter av den här typen men fullständigt orealistiskt. Även om personalintensiva branscher i regel har mycket låg produktivitetsutveckling utgör sjukvården en av de stora framtidskostnaderna, och där utvecklas produktiviteten inte minst av ny teknik. Här antar jag för enkelhetens skull att hela välfärdssektorn förbättrar sin produktivitet med 0,5 % per år, vilket är ett vanligt alternativ till nollantagandet. Detta är en gissning, men ligger troligen närmare verkligheten än 0 % [2, 3, 4].
Pensionsålder
LU08 räknar i sitt huvudscenario inte med någon förändring i pensionsålder men har ändå räknat på vad en sådan förändring skulle få för effekter. De senaste 10 åren har utträdesåldern från arbetsmarknaden stigit med nästan 2 år, så att vi idag jobbar i snitt till 63 års ålder [5]. Att denna skulle kunna stiga med 2 år till under de närmaste 20 åren kan knappast beskrivas som en omöjlighet. Om detta är möjligt torde utrymmet för finansiering öka med ca 1 % av BNP. Om de under 25 dessutom skulle kunna få arbete ett år tidigare i livet än idag skulle utrymmet öka med ytterligare 0,5 % [1]. Hur dessa saker kan genomföras på bästa sätt eller om det är önskvärt är en diskussion för sig. För mig framstår det naturligt att pensionsåldern kan stiga något i och med att medellivslängden stiger, vilken den har gjort stadigt under en mycket lång tid.
Prima pensionärer
Det finns goda skäl att anta att framtidens pensionärer kommer att vara lite piggare än dagens. Bland de riktigt gamla är utvecklingen tveksam men bland de yngre äldre (65-79 år) finns tecken på att vårdbehovet kan fortsätta att minska i likhet med vad som skedde 1998-2007 [7]. I senaste LU görs inga sådana beräkningar. I de två tidigare LU (1999/2000 och 2004) beräknades att ett minskat vård- och omsorgsbehov bland 75-åringarna skulle kunna minska kostnadshöjningarna med 0,1 % per år, vilket är en liten men betydelsefull skillnad [6, 8, 9].
Om dessa tre antaganden (stigande pensionsålder, ökad sysselsättning, bättre hälsa) blir verklighet minskar det offentliga underskottet från 5,5 % av BNP till ca 2,2 %. LU08 räknar med att ökad efterfrågan kommer öka kostnaderna med 1,5 % per år. Om vårdpolitiken skulle lägga ökat fokus på förebyggande vård istället för mer efterfrågeanpassad kan man tänka sig att skattehöjningen möjligen kan begränsas till 1-2 % av BNP [jmf 10]. 2 % av BNP motsvarar ungefär den sänkning som Reinfeldtregeringen genomfört år 2007-2009(*) [11]. Då räknar jag inte med den skattesänkning som regeringen genomför 2010 men den stora poängen är inte att presentera en så exakt uträkning som möjligt utan främst att visa på den stora osäkerhet som förekommer i den här typen av beräkningar. Larmen om att skatterna inte kommer att räcka är kraftigt överdrivna. Men allt handlar givetvis om korrekt utformad politik. Gör vi rätt så kommer vi ha råd.
Denna artikel är en sammanfattning av delar av de resonemang som jag framför i skriften Tramsdebatten, vilket är del 3 i LIF:s skriftserie om framtidens välfärd. Den kan beställas gratis här.
Referenser:
- SOU 2008:105
- SOU 2002:118
- Andersson, D. m.fl. (2004) Kan framtidens välfärd finansieras? LO om LU
- Ankarloo, D. (2005) Kris i välfärdsfrågan, Nixon förlag
- Försäkringskassan (2008) Medelpensioneringsålder
- Borg, P. (2009) Den långsiktiga finansieringen – välfärdspolitikens klimatfråga, Finansdepartementet
- Socialstyrelsen (2009) Hälso- och sjukvårdsrapport 2009
- Batljan, I och Lagergren, M (2000) Kommer det att finnas en hjälpande hand? (bil. 8 till LU 1999/2000)
- SOU 2004:19
- Sveriges kommuner och landsting (2008) Välfärdsmysteriet?
- Budgetpropositionen för 2010: Prop 2009/10:1

En trackback
[...] ett år sedan skrev jag minst två dåliga texter om välfärdens framtida finansiering (den ena här). Tänkte därför sent omsider att det var dags att försöka reparera skadan. Vissa (se fler ex i [...]