Lärartäthet och prestationer

Svenska elever har i flera års tid presterat allt sämre, både på nationella prov och i internationella jämförelser. Dessutom har skillnaderna i resultat mellan olika elevgrupper ökat, framför allt beronde på föräldrarnas utbildningsnivå [1].

Nuvarande skolminister Björklunds färdriktning kan beskrivas som satsningar på elitskolor, fler friskolor och hårdare tag. För den som vill maximera effektiviteten i skolan finns det ett mycket bättre sätt: Gör precis tvärtom. Ge mer resurser till skolor som har en hög andel elever från missgynnande hemförhållanden. Effekterna av minskade klasser på elevers prestationer är nämligen störst för elever med utländsk bakgrund och vars föräldrar har låg utbildning.

Här är forskningen nästan entydig, även om det mesta är gjort på utländsk data. I den amerikanska delstaten Tennesse genomfördes i slutet av 1980-talet ett experiment kallat STAR (Tennesse Student/Teacher Achievement Ratio). Då placerades eleverna slumpmässigt in i klasser av olika storlekar, vilket gav möjlighet att särskilja effekten av klasstorlek från andra faktorer. Utvärderingarna har genomgående visat att elever i små klasser presterar bättre och att effekten skiljer sig åt beroende på elevernas bakgrund. Finn och Achilles [2] fann att effekten var mer än dubbelt så stor för elever med minoritetsbakgrund, jämfört med vita elever. Efter experimentet minskade Tennesse klasserna i de fattigaste områdena. Även då uppmättes effekter som var mer än dubbelt så stora som när klasserna minskades i en genomsnittlig skola [3].

I Sverige saknar vi den typen av experiment och studier på svenska data bör därför betraktas som relativt osäkra. Tendensen att klasstorlek är viktigare för personer med utländsk eller arbetarbakgrund tycks emellertid stämma [1]. Mikael Lindahl finner att lärardensiteten påverkar elever med utrikesfödda föräldrar, men inte har någon eller endast en marginell effekt på elever med svenskfödda föräldrar [4], medan Christian Andersson endast hittar en effekt för elever vars föräldrar är lågutbildade [5].

Det är också så att segregation i sig självt försämrar de genomsnittliga resultaten. Elever med en missgynnande bakgrund och lågpresterande elever [6] är nämligen i högre grad beroende på elevsammansättningen i klassen och skolan, än vad elever med en fördelaktig bakgrund är. När segregationen ökar försämras därför resultaten bland elever vars föräldrar är lågutbildade eller födda i ett annat land, medan elever med en mer gynnsam bakgrund inte påverkas särskilt mycket av den nya elevsammansättningen.

Idag följer kommunernas resursfördelning till skolorna i huvudsak principen om en summa per elev. Skolornas elevsammansättning spelar i regel en marginell roll och i många kommuner har den ingen betydelse alls [1]. Att ändra på det borde vara ett prioriterat område för den som med enkla medel både vill öka den ekonomiska effektiviteten och jämlikheten.

Referenser

[1] Skolverket (2009) Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer, Skolverket.

[2] Achilles, Charles M. och Finn, Jeremy D. (1990) ”Answers and Questions About Class Size: A Statewide Experiment”, American Educational Research Journal, vol 27, nr 3.

[3] Mosteller, Frederick (1995) ”The Tennesse Study of class size in early school grades”, Critical issues for children and youths, vol 5, nr 2.

[4] Lindahl, Mikael (2005) ”Home versus School Learning: A New Approach to Estimating the Effect of Class Size on Achievement”, Scandinavian Journal of Economics, vol 107, nr 2.

[5] Andersson, Christian (2007) ”Teacher density and student achievement in Swedish compulsory schools”, IFAU Working Paper.

[6] Sund, Krister (2007) Teachers, family and friends: essays in economics of
education
, Stockholms universitet.

Share Button
The following two tabs change content below.

-

Latest posts by - (see all)

6 thoughts on “Lärartäthet och prestationer

  1. Bra skrivet!

    Brukar själv hjälpa ungdomar med läxhjälp i förorter. Det makabra är
    att de man möter ofta är hårt arbetande och ambitiösa, och detta till trots så har de inga högre framtidsmål. I stället så talar de om rasism och hur det kommer påverka dem. De behövs fler förebilder och initiativ i dessa områden, och även satsningar av den typ som diskuteras i artikeln.

    • Var inte så förbannat politiskt korrekt! Jag arbetar själv som lärare i en förort och jag har inte sett skymten av det du upplevt. Invandrarbarnen har både svårare för auktoriteter och för att motiveras till att plugga.

      Sedan är hela den här artikeln pinsam eftersom de länder som presterar absolut bäst i de interantionella testen har 50% fler elever i varje klass än vad vi har. Ett korrekt urval är viktigt och det märks verkligen att ni är extremt ideologiskt styrda eftersom ni sållat fram de artiklar som stödjer eran ideologi. Extremt pinsamt!

      • Olle,

        När vi gjorde research inför den här artikeln stötte vi endast på två studier som fann andra resultat än de vi beskriver, och en hel drös som bekräftade poängen i vår artikel. De referenser vi har valt ut är sådana som brukar användas i den här typen av texter.

        Om du inte tror mig rekommenderar jag ESOs nyutkomna rapport ”Lika skola med olika resurser?”. Appendix 3 innehåller en mer omfattande forskningsöversikt än vad som rymdes i vårt blogginlägg, men litteraturen och slutsatserna är i mångt och mycket desamma. Läs gärna!
        http://www.eso.expertgrupp.se

        Ibbe,

        Kul att du gillade artikeln!

      • Olle – vad vill du säga, mer än att du är en i raden som är så ”inne”. Det mest ”inne” på webbsidors kommentarer är ju att vara politiskt inkorrekt. Eller rättare – att vara politiskt inkorrekt är det som är politiskt korrekt, så kan det gå.
        För övrigt vore det väl bra om du kunde hitta ett annat jobb ! Efter dina kommentarer tycker inte jag iaf att du passar som lärare.

  2. Studier har även visat att vår (hittills) sammanhållna skola, gynnar alla elever och mest de som fått det svårast i skolan.

    Annelie

  3. Man kommer inte förbi lärarens betydelse. En lärare som i undervisningen går vidare till nästa steg utan att ha ALLA elever med på tåget är en dålig lärare. Det betyder att varje klass kräver olika mycket tid, beroende på hur lång tid det tar att ge varje elev en ”aha-upplevelse”. Tidsaspekten är otroligt viktig. Och den löses inte med att tillsätta assistenter som inte har kompetens. Därför är det fullt logiskt att mindre klasser ger bättre resultat.
    Skolan i Sverige är också alltför fokuserad på att hitta sociala problem hos barnen – och föräldrarna! Det handlar om kunskap i skolan. Skolan ska sjuda av kreativitet, verksamhetslust, inspiration. Det i sig självt hjälper upp psykologiskt. Det vore bättre om man hade andra institutioner som stöttade socialt. Kyrkan med sin sekretess vore utmärkt. Kyrkan är en resurs som vi inte utnyttjar idag. Där kan individen tillfredsställa många eftersatta behov i vårt samhälle, själsliga, intellektuella och gemenskapsmässiga. Vi måste knyta an till det gemensamma, gemenskap för att må bra. Det är det som är kärnan i det sjuka samhället, sjukskrivningarna, utbrändheten.
    Däremot är det inte den bästa lösningen med betyg som de är utformade med så höga kravuppfyllelser att inte ens lärarna själva kan uppnå dem. Har haft diskussioner med lärare och skolledare som är mycket negativt inställda till de betygskriterier som införts i svenska skolan. Betygen kan hindra motivationen. Och vem kan tolka dem, när lärarna inte vet hur de ska sätta dem och eleverna inte förstår vad de ska göra för att uppnå dem, ännu mindre förstår föräldrarna att tyda dem.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>