Kommer vi ha råd med samhället?

För lite mer än ett år sedan skrev jag minst två dåliga texter om välfärdens framtida finansiering (den ena här). Tänkte därför sent omsider att det var dags att försöka reparera skadan. Vissa (se fler ex i källorna) menar att skatterna inte kommer att räcka till framtidens vård, skola och omsorg. Därför vill de införa privata försäkringar med mera. Men liksom andra har påpekat före mig undrar jag om inte hela resonemanget bygger på ett missförstånd.

De senaste 30 åren har kostnaderna för vård stigit mer än vad de borde ha gjort, sett till befolkningens förändring och antal äldre. Detta tolkas som att efterfrågan, eller kraven, har ökat. Och nu kommer de fortsätta att öka även i framtiden, samtidigt som de äldre blir fler. Det är denna efterfrågan som brukar beskrivas som omöjlig att finansiera med skatter.

Ett historiskt missförstånd?

På en normal marknad där konsumenter betalar direkt ur egen ficka är den här typen av analys korrekt. Men vård, skola och omsorg styrs till största delen av politiska beslut. Dessa beslut skulle visserligen också kunna tolkas som ett uttryck för ”vanlig” efterfrågan, men det är långt ifrån självklart. Rent allmänt är det inte heller uppenbart att kraven har ökat. Både utvecklingen i skolan, äldreomsorgen och vården kan minst sagt tolkas på flera sätt (text här och här och här).

Teserna om stigande efterfrågan utgår ofta från mer allmänna resonemang om inkomstelasticitet. Alltså hur efterfrågan på en vara påverkas när våra inkomster stiger. Enligt logiken borde vi med stigande inkomst lägga en allt större andel av våra pengar på tjänster, såsom vård. Det finns empiriska resultat som stödjer detta. Men ofta utgår man då ifrån att resultat från olika länder, med olika typer av sjukvårdssystem, gäller i alla länder. En läsvärd undersökning på detta tema är Acemoglu m.fl. från 2009 (som jag hittade via Ekonomistas). Istället för att jämföra löner och vårdkostnader för hela USA, vilket annars är vanligt, studerade de lokala variationer mer i detalj. Deras resultat gav inte stöd för att USA:s stigande vårdkostnader skulle bero på ökad spenderarvilja. De menar istället att kostnaderna drivits uppåt av politiska beslut, vilket i sin tur även sporrar innovationer och produktutveckling, vilket annars brukar vara en vanlig förklaring till stigande kostnader.

Om det är som framtidsutredningarna påstår (att vi vill spendera mer pengar på vård ju rikare vi blir), borde detta även synas när man jämför länder: rikare länder borde spendera en högre andel av BNP på vård. Men i den mån det finns något samband är det svagt och otydligt. I figur 1 nedan jämför jag 187 länders BNP per invånare mot hur stor procentuell andel av BNP de spenderar på vård. Även om sambandet existerar är det knappast så starkt att det är användbart för att dra några säkra slutsatser om framtiden.

Figur 1:  Det finns inget enkelt samband mellan ett lands BNP-nivå och hur stor andel av BNP som landet spenderar på vård
Källa: Världsbanken

BNP är ändå användbart för att spå framtiden

Forskarna verkar däremot överens om att BNP-nivå är viktigt för att avgöra hur mycket pengar ett land spenderar på sjukvård. Faktum är att det verkar vara den enskilt viktigaste förklaringsfaktorn. Men den summa vi spenderar på vård ökar i samma takt som BNP. Även om man kan önska att det skulle vara något annat som styrde vårdkostnaderna (till exempel antal gamla) är kopplingen till BNP mycket tydlig (figur 2). Skillnaden från figur 1 ovan är att både BNP och vårdkostnader nu är beskrivna i pengar. I förra diagrammet var vårdens kostnader redovisade som procent av BNP.

Figur 2:  Hur mycket vården kostar i ett land beror till mycket stor del på landets BNP
Källa: Världsbanken

Samband mellan BNP och vårdkostnader verkar även stämma för Sverige. Sedan 1980 har Sverige spenderat en nästan konstant andel av BNP på sjukvård: runt 9 procent, i såväl hög- som lågkonjunktur. Det vill säga: vårdens kostnader har ökat – eftersom vår BNP har ökat. Men vi spenderar ungefär samma andel av vår rikedom på vård som tidigare.

Figur 3:   Vårdkostnadernas andel av BNP går ingenstans
Källa: OECD. Linjerna skiftar på grund av varierande definitioner

Det har alltid funnits möjlighet att spendera mer pengar på vård. Och det har (väl?) alltid funnits folk som har föreslagit det. Varför denna efterfrågan skulle slå igenom i stigande kostnader just från och med nu verkar svårt att motivera. De privata sjukvårdsförsäkringarna har visserligen ökat något men står idag endast för några promille av vårdens finansiering. Och även denna lilla utveckling hänger till stor del ihop med specifika politiska förändringar, såsom ökat arbetsgivaransvar vid sjukdom.

Min egen gissning om framtiden

Den kostnadsökning som går att observera sedan 1980 fram till idag är kanske därför helt enkelt ett resultat av att skatteintäkter och BNP har ökat. Min ödmjuka gissning för framtiden blir därför att kostnaderna för vården även i framtiden kommer att följa skattebasernas och BNP:s utveckling. Vi kan självfallet ändå besluta oss för att spendera mer på vård om vi känner för det. Men det finns inga starka skäl för att göra något mer förhastat, såsom att börja luckra upp välfärdsstatens finansiering.

Erik Hegelund
Jobbar som ekonomisk utredare och är redaktör för den här bloggen
—-
Läsvärda artiklar, diskussioner och fler lästips på samma tema på Ekonomistas här, här och här. För kritik från höger se SvD. För intressant inlägg om huruvida Sverige ska betraktas som ett tjänstesamhälle se Sandro Scoccos föreläsning från förra fredagen på Svt play här.

Källor

  1. Acemoglu, D. m.fl. (2009) Income and Health Spending: Evidence from Oil Price Shocks (länk)
  2. Sachs, J. (2001) Macroeconomics and health, WHO (länk)
  3. Statliga långtidsutredningen 2008 (länk)
  4. SKL (2010) Framtidens utmaningar (länk)
  5. Borg, P. (2009) Den långsiktiga finansieringen (länk)
  6. SKL (2008) Välfärdsmysteriet (länk)
  7. Borgkommmissionen (2010) Vi har råd med framtiden (länk)
Share Button
The following two tabs change content below.

Erik Hegelund

Jobbar på myndighet. Bloggar även på www.viharraknatpadethar.se

Latest posts by Erik Hegelund (see all)

6 thoughts on “Kommer vi ha råd med samhället?

  1. Det skulle vara intressant att höra hur detta är kopplat till Baumols sjuka – ett argument som Assar Lindbeck tog upp i sina nationalekonomiföreläsningar.

  2. Pingback: Baumol och dilemmat med framtiden

  3. Du missar dock den demografiska utvecklingen vilken förmodligen gör att sjukvårdskostnaderna som % av BNP kommer att öka.

    Att förändringarna skulle bli så stora att välfärdssystemet hotas är dock inget annat än högerpropaganda.

    • Alla större utredningar jag läst (statliga Långtidsutredningen, SKL m.fl.) verkar överens om att demografin (faktiskt) inte kommer medföra några stora kostnadsökningar, jämfört med tidigare (därmed inte sagt att det inte borde göra det). Det som alltid problematiseras är ökad ”efterfrågan”, därav artikelns fokus.

  4. Pingback: Ännu mer om inkomstelasticiteten för vård

  5. Pingback: Vi räknar på det här…! | Vänsterpartiet Landstinget Sörmland

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>