2007 införde Reinfeldtregeringen en bortre gräns i sjukförsäkringen. Efter 550 dagar av förlängd sjukpenning alternativt efter 18 månader i tidsbegränsad sjukersättning ska den sjuke anmäla sig till Arbetsförmedlingen för att därigenom om möjligt stå till arbetsmarknadens förfogande. Meningen är att sjuka ska börja arbeta om de kan. Så sett är det en lovvärd tanke. Ingen tjänar på att människor sitter hemma när de egentligen vill arbeta. Låt oss då se vad som har hänt.
De utförsäkrade
Vid årsskiftet 2009/2010 nådde nästan 17 000 personer tidsgränsen, av dessa lämnade 14 401 personer sjukersättningen (resten fick förlängd sjukförsäkringsersättning). Fem månader senare, den 31 maj i år, var 1846 av dessa i arbete [2]. 56 procent av dessa 1846 var i arbete med någon form av stöd. Endast 814 personer hade ett reguljärt arbete men egentligen är inte heller den siffran helt sann. Av dessa 814 personer hade 310 nystartsjobb, 134 hade fått anställning hos sina gamla arbetsgivare och 370 var i arbete utan stöd, dock ej nödvändigtvis i heltidsarbete. 370 personer motsvarar tre procent av alla de som uppnådde sjukförsäkringens maxtid [alla siffror från 1].
Diagram: Var tog de vägen som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010
Källa: Arbetsförmedlingen / Försäkringskassan [not 1 nedan].
Anmälda till arbetsförmedlingen
Härom veckan kom ytterligare en utvärdering från Arbetsförmedlingen. Fokus i denna rapport ligger på den grupp som anmält sig till Arbetsförmedlingen, och som deltagit i arbetsmarknadsprogrammet arbetslivsintroduktion [3]. Denna uppföljning sträcker sig en månad längre än den som redovisats ovan: fram till 30 juni i år. Men resultaten är i huvudsak desamma. I denna grupp har sju procent gått till ”någon form av arbete”. Men en majoritet av dessa sju procent har arbete med stöd. Endast två procent av deltagarna i arbetslivsintroduktionsprogrammet gick till arbete utan stöd. Med vilken sannolikhet som dessa två procent skulle ha återgått i arbete även utan förkortad sjukförsäkring visar inte rapporten.
Till sist har vi de som varken anmält sig till Arbetsförmedlingen eller återkommit till sjukförsäkring, knappt 2 000 personer. Fyra månader efter de nått tidsgränsen för sjukförsäkringen hade drygt hälften av dessa eget arbete som huvudsaklig inkomst, enligt Försäkringskassan [4]. De flesta har återgått till sina gamla arbeten, med lägre arbetstid till följd av hälsan. Jämfört med vanliga undersökningar om sjukskrivnas återvändande till arbetsmarknaden ligger denna undersökta grupp naturligt nog sämre till, eftersom det i många fall rör sig om långtidssjukskrivna. Ändå konstaterar Försäkringskassan nöjt att ”reformen har fungerat som avsett”. Samtidigt undrar man varför jämförelser inte gjorts mellan de nu utskrivna och de som vanligen skrivs ut efter lång sjukskrivning, det borde ju snarare vara dessa som utgör jämförelsegruppen istället för ”vanliga” sjukskrivna.
Sjukfusket
De som tidigare var sjuka har alltså inte fått jobb i någon större utsträckning. Troligen beror detta på att de är just sjuka. Om de nu ska bli friskare av att slussas runt i olika program återstår att se. Det verkar som att hela poängen med regeringens förändring av sjukförsäkringen är att det ska bli dyrare att vara sjuk. Detta kan inte tolkas som något annat än ett misstroende mot de som är sjukskrivna – att dessa mer eller mindre fuskar med sin sjukskrivning.
Hur många kan då antas ha fuskat? Enligt rapporterna ovan har två till tre procent kommit tillbaka till arbetsmarknaden helt utan stöd. Det får betraktas som sannolikt att en så stor andel skulle ha gjort detsamma utan att ha blivit utförsäkrade. Det är alltså endast de som genomgått Arbetsförmedlingens introduktionsprogram som möjligen kan tillhöra de nymotiverade, och som kan bedömas på denna grund. Förutom den första månaden, då väldigt många skrevs in samtidigt på grund av de då förändrade reglerna har det genomsnittliga inflödet varit cirka 2000 personer. Om två procent av dessa kan fås i arbete på detta sätt innebär det att ungefär 40 personer i månaden slussas ut till jobb.
Att leva på sjukersättning är inte lukrativt. Det kan inte vara många som väljer ekonomiskt armod och social isolation frivilligt. De utvärderingar som tidigare gjorts kring fusk och överanvändning av socialförsäkringar och bidrag har också kommit fram till att missbruket är minimalt (däremot har allmänheten en ogrundad uppfattning om att fusket är omfattande) [5]. Om maximalt två procent överhuvudtaget kan bedömas som tveksamma fall (därmed inte sagt att alla dessa fuskar – endast att det kan finnas fuskare bland dessa) och så få har fått jobb fem till sex månader efter tidsgränsen måste Reinfeldtregeringens reform betecknas som ett stort misslyckande.
Den verkliga anledningen
Den enda rimliga tolkningen är att det egentliga motivet till förändringarna var att skära i den offentliga sektorns utgifter till förmån för skattesänkningar. Man kan fråga sig huruvida detta är klok politik – oavsett vad man anser om skatterna. Frågan är om de som kommer i arbete på detta sätt också stannar där. Risken finns att många inom kort återkommer till sjukförsäkringen. I Arbetsförmedlingens rapport återfinns just ett sådant typfall. Risken finns att regeringens politik på längre sikt leder till både minskade intäkter (på grund av sänkta skatter) och höjda utgifter (på grund av sjukskrivna som återvänder i sjuklighet med ännu större problem vid ett senare tillfälle) samtidigt som de med störst behov får de sämre.
Edvin Sandberg Frid
Forskningsassistent
Noter:
- Arbetsförmedlingen/ Försäkringskassan (2010) Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 [Länk]
- Eftersom de nya reglerna trädde i kraft just då var det en ovanligt stor grupp som gavs ”möjlighet att anmäla sig till det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion”. Möjligheten dras sedan in efter tre månader. Detta gör det möjligt att göra en longitudinell uppföljning av en relativt stor kohort. Förändringarna i status för de utförsäkrade gäller maj månad.
- Arbetsförmedlingens återrapport (2010) Arbetsförmedlingens insatser för dem som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion [Länk]
- Försäkringskassan (2010) Hälften i sysselsättning, få till försörjningsstöd [Länk]
- Delegationen mot felaktiga utbetalningar (2007) Vem fuskar och varför? [Länk]
6 kommentarer
Utmärkt artikel. Det är sorgligt att är på det här viset. Jag skäms över att vara svensk och leva i ett Sverige som på allvar kommer att vara sämre att leva i för mina barn än vad det har varit för mig. Det är min 60-talistgenerations fruktansvärda misslyckande. Dessutom kommer jag att tänka på militärläkaren i den ”Den tappre soldaten Svejk” som sammanfattar den österrikiska arméns sjukpolicy på ett fint sätt med: ”Alla som inte är döda är simulanter”. Och kanske är det så att vår västvärld går mot det som Jaroslav Hasek i all ödmjukhet kallade ”Det ärorika sammanbrottet”.
SÅ GICK DET TILL PÅ SOSSARNAS TID…
********************************************************
Försäkringskassan och cancersjuka http://alturl.com/ofwu
********************************************************
Mor nekades sjukskrivning vid dotterns självmord http://alturl.com/cvzs
********************************************************
Försäkringskassan drev henne till självmord http://alturl.com/i577
********************************************************
Försäkringskassan får sjuka att ta sitt liv http://alturl.com/r5xa
********************************************************
Från inkompetens i amalgamfrågan till självmord http://alturl.com/3rvr
********************************************************
Folk behandlas som ping-pong-bollar http://alturl.com/e5ru
********************************************************
RÖSTA PÅ ALLIANSEN FÖR ETT BÄTTRE SVERIGE!!!
RÖSTA PÅ ALLIANSEN FÖR ETT BÄTTRE SVERIGE!!!
Till Abbe>>
Det är föga imponerande med en samling länkar till artiklar vilka enbart pekar på hur det var under ”sossarnas tid” som svar på huvud artikeln som i sig behandlar den NUTIDA regeringens politik gällande ämnet.
En fullständigt undermålig artikel, som inte tycks bry sig om att vi alldeles nyligen haft den värsta ekonomiska krisen på 100 år.
Tillika är den så extremt politiskt färgad att det är pinsamt.
Bara en sak av allt huvudlöst dravel, det snackas om fusk fusk fusk, reformen i sjukförsäkringen genomfördes inte för att stävja fusk , den genomfördes för att vi,
inte har råd i längden att sjukskriva alltfler, det var en road to hell.
Alla som har det minsta seriositet vet detta.
Hej Gustav.
Jag tar dina invändningar en i taget.
1. Undermålig artikel. Alla siffror kommer från offentliga undersökningar. Du är välkommen att kritisera FKs och AF:s undersökningar, det skulle jag inte ha något att invände emot. Däremot tror jag deras siffror är korrekta.
2. Ekonomisk kris. Det är sant att en ekonomisk kris har drabbat stora delar av världen. Huruvida detta är relevant för artikeln i fråga förstår jag dock inte. Artikeln handlar ju om hur sjuka behandlas, inte om kapitalismens kriser.
3. Politiskt färgad. Jo men, vi heter ju Vänsterekonomerna av en anledning. Vi är ärliga med att vi är vänster, och att vi står för jämlikhet och social rättvisa. En ickefråga, verkligen.
4. Fusk som anledning till utförsäkring. Ja, som artikeln anger finns det ett flertal anledningar till att misstänka att det handlar om att regeringen abnser att människor som är sjukskrivna egentligen inte är särskilt sjuka – fusk alltså. Det finns också andra anledningar, som att högern anser att klyftor i samhället är bra.
5. Inte råd att sjukskriva fler. En road to hell, jojo.. Att Sverige internationellt sett traditionellt haft relativt hög andel sjukskrivningar går knappast att förklara med något annat än att arbetstagare historiskt har haft starkare rättigheter i Sverige än i andra länder. Folk är inte sjukare här än i andra länder men de har vågat vara hemma när de varit sjuka, och de har haft råd. Att sjukskrivningarna nu går ner är vare sig ett tecken på att människor på något mystiskt sätt blivit friskare, ej heller på att de slutat fuska. Människor går numera till arbetet även om de är sjuka. Det gagnar knappast varken statsfinanser eller folkhälsa.
6. Seriositet. Hmm, sådana argument palalr jag inte bemöta. Skriv en egen artikel som är ”seriös” då.
Skönt med en saklig artikel!
Utmärkt skrivet och jag instämmer verkligen!
Sanningen och endast sanningen kan inga lögner i världen rå på i slutändan.
Det som politiskt pågår nu i Sverige kommer förr eller senare att falla samman på sin egen orimlighet. ”Ättestupan” & ”Fattighusen” står snart och knackar på vår dörr i takt med att egoismen breder ut sig som en löpeld. Tyvärr har jag inga större förhoppningar pessimistisk som jag är då solidaritet med våra medmänniskor och framför allt då alla utsatta, ofrivilliga sjuka, ofrivilliga arbetslösa, är skällsord, och att det har blivit fult att betala skatt! Välfärd och omsorg kostar pengar, det har det alltid gjort och kommer alltid att göra. Förfallet började ju redan för flera år sedan när allsköns avregleringar inleddes med expressfart. I efterhand kan jag mig bara se försämringar och fördyringar för vanligt folk. Det mesta har blivit eftersatt. Som sagt så lyser optimismen med sin frånvaro men det är ju så som jag ser det och upplever det. Det sista som fick mig heligt förbannad & pessimistisk var hur i ”HELL” vissa pajsare uti SAAB-styrelsen kunde höja sina löner ett par tre hundra procent mitt i rådande kris om det inte var rent av fyrahundra procent? Hur kan det finnas pengar till det undrar jag lite försynt? Medan anställda på golvet inte får ut sina löner och inte en bil på det bygget kan säljas på grund av rådande omständigheter. Ekvationer som min lilla hjärna ej får ihop? *SUCK*! Ja, jag kom visst ifrån ämnet lite men på något vis så hänger ju allting ihop! Hur hela klimatet i vårt samhälle har blivit och med en i mina ögon ovärdig människosyn!