I den senaste statsbudgeten föreslår Allians-regeringen åtgärder för att täppa igen luckorna i bolagsskatten. En del stora företag betalar nämligen ingen bolagsskatt alls i Sverige. Utöver det föreslår alliansen en sänkning av bolagsskatten med 4,3 %. Huvudargumentet är att lägre bolagskatt ökar investeringarna. Oppositionen är emot förslaget påstår Aktuellt. Men stora delar av oppositionen är egentligen för, men med olika förbehåll. Miljöpartiet vill sänka med ”bara” 1 % och Socialdemokraterna vill inte låna pengar för att finansiera en sänkning av bolagsskatten. Vänsterpartiet vill inte sänka skatten med argumentet att de vill satsa på andra (viktigare) saker. Sverigedemokraterna är för, de vill sänka bolagsskatten så skatten blir internationellt konkurrenskraftig.
Bolagsskatten var även uppe för diskussion under partiledardebatten i SVT:s Agenda i söndags, då även samma typ av resonemang framfördes: sänkt bolagsskatt ger mer investeringar. I och med att nästan alla partier är för sänkningen borde väl sambandet mellan låga bolagsskatter och höga investeringar vara starkt?
Källa: OECD
Som syns i diagramet ovan har Sverige en bolagsskatt (2011) som är något över genomsnittet i OECD-länderna. För att studera sambandet mellan bolagsskatter och investeringar används statistik över investeringar i olika OECD- länder[1]. Det är dock inte lämpligt att studera enbart investeringar, eftersom olika länder är olika rika. Ett bättre mått är investeringarnas andel av BNP[2].
Diagram: Olika länders bolagsskatt samt investeringar som andel av BNP, 2011
Diagramet ovan indikerar att det inte finns något samband mellan investeringarna och hur stor bolagskatten är i olika OECD-länder. Länder med låg bolagsskatt har alltså inte högre investeringar än länder med högre bolagsskatt. Detta är så klart en mycket kraftig förenkling och egentligen måste man ta hänsyn till diverse olika faktorer. Men det visar åtminstone att det inte är så enkelt som en del politiker verkar mena.
Ett annat mått
Frågan är även om bolagskatt brutto är en rättvisande indikator? Bolagskatten är ju utformad på olika sätt i olika länder. Exempel på undantag i den svenska bolagsbeskattningen är olika typer av avdrag, periodiseringar och dylikt. Analysen ovan fungerar alltså enbart om avdragen och periodiseringarna är lika stora i varje land. För att testa detta har två alternativa mått för bolagskatt i olika länder studerats:
1) Den effektiva genomsnittliga beskattningen av aktiebolag (EATR)
2) Den marginella genomsnittliga beskattningen av aktiebolag (EATR)
Dessa mått används sällan och Finansdepartementet använder främst definitionen ovan, bolagsskatt brutto. Den genomsnittliga effektiva bolagsskatten (EATR) är den genomsnittliga skatt bolagen betalar för alla framtida intäkter från företagets alla investeringar. Den marginella effektiva bolagsskatten (EMTR) är den skatt bolagen betalar på en ytterligare investering. EMTR är det mått som anses påverka företagens ekonomiska incitament för investeringar. I diagrammen nedan presenteras EATR och EMTR för OECD-länder.
Diagram: Effektiv genomsnittlig beskattning av aktiebolag (EATR), 2001-2009, procent
Källa: Center for European Economic Research.
Som syns I diagramet ovan placerar sig Sverige I den övre delen vad gäller effektiv genomsnittlig beskattning av aktiebolag (EATR). Diagramet nedan indikerar att samma sak gäller för effektiv marginell beskattning av aktiebolag (EMTR). Båda diagramen visar således att Sverige har ganska låga bolagskatter netto i jämförelse med andra länder.
Diagram: Effektiv marginell beskattning av aktiebolag (EMTR), 2001-2009, procent
Källa: Center for European Economic Research
Siffrorna på EATR och EMTR fanns inte lättillgängliga i någon tabell på Center for European Economic Researchs hemsida. Dock har det gått att rangordna länderna sinsemellan utifrån diagramen ovan. I tabellen nedan jämförs bolagsskattemåtten EATR och EMTR med investeringarnas andel av BNP.
För att exemplifiera hur relationerna i tabellen nedan kan Spanien studeras. Landet hade den 14:e lägsta EMTR-placeringen och 13:e lägsta EATR-placeringen, men hade högst ranking vad gäller investeringar som andel av BNP. Spanien hade alltså höga bolagsskatter men de högsta investeringarna sett till deras välstånd (BNP).
|
Ranking |
EMTR ranking |
EATR ranking |
Investeringsranking |
|
Spain |
14 |
13 |
1 |
|
Norway |
11 |
9 |
2 |
|
Canada |
13 |
14 |
3 |
|
Belgium |
1 |
8 |
4 |
|
Japan |
17 |
17 |
5 |
|
Austria |
5 |
4 |
6 |
|
Switzerland |
2 |
2 |
7 |
|
Finland |
7 |
6 |
8 |
|
France |
15 |
15 |
9 |
|
Italy |
9 |
10 |
10 |
|
Netherlands |
8 |
7 |
11 |
|
Denmark |
4 |
3 |
12 |
|
Sweden |
6 |
5 |
13 |
|
Germany |
10 |
11 |
14 |
|
Ireland |
3 |
1 |
15 |
|
United States |
16 |
16 |
16 |
|
United Kingdom |
12 |
12 |
17 |
Som syns i tabellen ovan verkar det inte finnas några samband mellan bolagsskatt och investeringar (som andel av BNP). Inget av de tre olika måtten på bolagskattenivå ger alltså stöd till att det skulle finnas ett samband mellan lägre bolagsskatter och högre investeringar (som andel av BNP). Det är därför tydligt att andra åtgärder än sänkt bolagsskatt behövs för att öka investeringarna. Troligen är satsningar på nybyggnation och upprustning av bostäder, järnvägsinvesteringar och liknande infrastruktursatsningar bättre åtgärder än skattesänkningar.
Victor Ståhl
är utbildad statistiker och nationalekonom. Bloggar även på www.victorjara0.blogspot.com
7 kommentarer
Det är rätt ointressant och missvisande att göra denna jämförelsen, eftersom det som totalt överskuggar investeringsgraden och den allmänna ekonomiska utvecklingen i alla dessa länder är avsaknaden av ett fritt ekonomiskt och monetärt system. Med planekonomiskt satta räntor och reglerade marknader går investeringsgraden mot noll i alla dessa länder så småningom. Höga bolagsskatter är bara ytterligare en spik i kistan för vår civilisation.
Markus: Ja, historien visar ju att totalt avreglerade marknader är ett enormt framgångsrecept. Eller just ja, så var det ju inte.
Martin: Ge mig gärna ett exempel på en totalt avreglerad marknad.
De närmaste jag kan komma på är USA under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet, vilket var en för den tiden mätt en fantastisk period med kraftigt ökande välstånd för alla samhällsklasser. Marknaderna var relativt oreglerade i västeuropa också under denna tid, med en otrolig utveckling som följd, inte minst för Sverige.
Gradvis ökande regleringar under 1900-talet har lett fram till det eländet vi har idag och på vägen har det orsakat ett antal förödande krig och folkmord. Om vi inte genast avreglerar penningmarknader och kraftigt sänker alla skatter kommer förfallet av vår civilisation vida överträffa romarikets stora krasch.
Jadu, du är rolig du Markus. 1800-talet var fantastiskt…
Om du tror att kapitalet inte använde staten under 1800-talet så är du felinformerad. Trodde du att det inte uppstod några bubblor under 1800-talet, då är du naiv och okunnig.
Okunnig är iofs ett absolut krav för att propagera för ett 1800-tals samhälle.
För övrigt så är alla marknader stenhårt reglerade. Det finns nämligen fysiska gränser för jorden. Gravitationen är exempelvis en ABSOLUT reglering av flygindustrin och sätter gränser för marknaden. Det finns ingen ”fri marknad”, det har aldrig funnits och kommer aldrig finnas. Det är ingen skillnad på regleringar naturen sätter och de regleringar människan inför. Det är därför dina teorier smulas sönder omedelbart vid kontakt med verkligheten.
Markus; din argumentation faller eftersom även reglerade marknader kan uppvisa stark tillväxt, ta Kina som ett näraliggande exempel. Troligtvis slåss du med väderkvarnar, de verkliga skälen till tillväxt är inte huruvida bolagsskatten är 22 eller 28%, utan finns att finna på annat håll. Jag skulle själv tro att svaret finns i nivåer på efterfrågan, behov och de flestas monetära möjlighet att uppfylla sina behov, dvs en inkomst. har dock ingen forskning att hänvisa till.
ATT ÖVER ”EN NATT” SKAPA EN STARK EKONOMI I VILKEN NATION SOM – I-LAND ELLER U-LAND – ÄR SÅ BANALT ENKELT ATT DET KNAPPT GÅR ATT FÖRKLARA !
Rekommenderar för övrigt den sydkoreanska ekonomen Ha-joon Changs beskrivning av hur Sydkorea på en generation gick från att vara ett av världens fattigaste länder till ett av de rikaste – främst genom stenhård statlig styrning. Sen följer han upp detta genom att undersöka hur alla andra rika länder blev rika – och finner samma mönster. Utan statlig styrning har ingen klarat det. Medan dom som inte har försökt styra har förblivit på bananstadiet.
Chang: Bad samaritans, resp 23 things they don’t tell you about capitalism.
Och Chang är inte antikapitalist.
En trackback
[...] vinsterna, DI – Frankrike är bankrutt, DN – Fordchefen: Det värsta kvar för Europa, Vänsterekonomerna – Ger sänkt bolagsskatt mer investeringar?, ROD – Klart med sänkt bolagsskatt, DN – Regeringens jobbpakt spricker, DN – [...]