Fick nyligen tips på ännu en läsvärd artikel: Bo Rothstein och Sören Holmbergs (hädanefter R&H) Dying of Corruption, som publicerades i höstas. R&H studerar och diskuterar kvaliteten på myndigheter utifrån QoG-indexet (Quality of Government) och dess samband med hälsa och sjukvård. Deras resultat tyder på att invånare i länder med högre QoG mår bättre. QoG verkar även påverka hur sjukvården fungerar överhuvudtaget. Kanske inte så konstigt. R&H tar det indiska sjukvårdssystemet som ett extremt exempel, där korruptionen ofta kan vara utbredd och cynisk och helt avgörande för vilken typ av vård som patienter får.
Men R&H menar att även vårdens finansiering har avgörande betydelse för vårdens resultat. De jämför data från över hundra länder och diverse kontrollvariabler. I länder där sjukvården till större del betalas av privata pengar (direkt ur egen ficka eller via privat försäkring) har utgifterna för vården betydligt sämre effekt på människors hälsa. I R&H:s jämförelse märks inget samband mellan privata vårdutgifter och befolkningens hälsa. Sambandet kan till och med vara lätt negativt. Alltså att i länder där befolkningen spenderar mer pengar direkt ur egen ficka på vård kan hälsan vara lägre, eller i varje fall inte bättre. För att vårdkonsumtionen ska leda till högre hälsa krävs skattepengar. Men bra myndigheter är fortfarande ett grundläggande krav. Även skatteutgifter på vård tenderar att vara meningslösa i länder med låg QoG.
Några förklaringar
Att det krävs skatteutgifter för att höja befolknigens hälsa är kanske egentligen inte så konstigt (även om jag är osäker på om jag sett någon visa det statistiskt förut). Sjukvård är ett klassiskt exempel på en vara och tjänst med hög sannolikhet för moralisk risk (typ: efter att man tecknat en försäkring glömmer man att låsa bilen, eller i det här fallet att använda säkerhetsbälte) och snedvridet urval (typ: de som inte behöver en försäkring vill inte teckna en och de som behöver försäkringen vill, vilket medför att försäkringsbolaget går i konkurs) och dylika problem.
R&H menar att effekten av skattefinansierad vård även hänger ihop med att tredjepartsfinansiering är vanligare i länder med mer privat vårdfinansiering. Alltså: att varken läkaren eller patienten känner något ansvar kring vad varje ingrepp kostar. Detta är en vanlig kritik för det amerikanska vårdsystemet. Många patienter har dyra privata sjukvårdsförsäkringar, som de vill ha ut så mycket som möjligt av. Läkarna får mer betalt om det utförs någon form av behandling. Och dessutom vill läkarna inte bli stämda för underbehandling. Om det kommer in patient med huvudvärk har alltså många läkare större incitament att skriva ut en magnetröntgen än att rekommendera en Ipren, oavsett vad läkaren egentligen tror om patientens tillstånd.
Erik Hegelund
Jobbar som ekonomisk utredare och är redaktör för den här bloggen
7 kommentarer
Men nu är väl inte Alliansens målsättning bättre hälsa i befolkningen utan högre profit och fler områden att göra på profit inom, för privata inrättningar, som privata sjukhus, privata vårdcentraler och försäkringsbolag.
Fast man har ju även sett att konkurrens utsätta vården gör den effektivare och billigare utan att tappa i kvalitet, och ofta så kommer den vården från en privat vårdgivare utan att den privata vårdgivaren skulle vara bättre än den offentliga vårdgivaren. Men man har också sett att det är lättare att budgetplanera i den privata vården än i den offentliga som ständigt tvingas uppleva budgetnedskärningar. Detta går att finna i statens utredning som heter ”vårda vården”.
http://www.vansterekonomerna.se/artiklar/effektivt-med-privat-vard
Fast länken du postade beskrev ju främst förhållanden i amerikansk och global sjukvård som du senare drog slutsatser ifrån till de svenska sjukvårdsförhållandena. Det finns flera rapporter och studier på svenska förhållanden som troligtvis ger en bättre beskrivning om förhållandena inom den svenska vården.
Jag förstår inte. Varför skulle Sverige vara unikt? Utveckla gärna.
Det svenska sjukvårdssystemet är bland det bästa och mest kostnadseffektiva i världen (se t ex: http://fwd4.me/xet). Detta just därför att den styrs politiskt, ägs offentligt och finansieras med skattemedel.
Har du läst ”vårda vården”? http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/2688
De drar inte riktigt samma slutsatser vad beträffar arbetstagares arbetsförhållanden som du kommer fram till samt att effektiviteten och kostnadseffektiviteten inte är en ren produkt utav statligt ägande som du påstår (länken du angav fungerar inte).
Länkarna nedan kan ju även vara intressant vad beträffar vinst och konkurrens inom vården.
http://www.ratio.se/pdf/wp/ml_offentlig.pdf
http://www.svensktnaringsliv.se/material/rapporter/vinsten-som-drivkraft_287.html?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=rss
Erik G >
Jag har inte dragit några slutsatser här om arbetsförhållandena och jag har inte heller påstått att något är en ren produkt av ägandeform. Just dessa två saker beror nog snarare på ersättningssystem. Konkurrensen fyller sin funktion den med på ett hörn, om den hanteras rätt.
Svensk sjukvård har lyckats otroligt bra tack vare offentligt ägande, finansiering och styrning. Valfri privatiseringsivrare får gärna förklara det vilken dag som helst. Min tidigare länk var SKL:s sammanfattning av internationella jämförelser: http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc39255_1.pdf
2 trackbacks
[...] 27 februari: och om girighet se Vänsterekonomer i ”Forskare varnar: privat vårdfinansiering kan leda till att du slänger pengarna i sjön̶…I postningen kan man läsa: ”Att det krävs skatteutgifter för att höja befolkningens hälsa [...]
[...] Länkar: – Vem sa nåt om bidragslinjen? Ett Hjärta Rött – Omfördelar länder med lägre marknadsinkomst-ojämlikhet mer? Bengtzons – …och om vi lämnar de intetsägande jämförelserna så…. Ekonomikommentarer – Hyresrätten – en framtida fattigdomsfälla? Gemensam – Forskare varnar: Privat vårdfinansiering kan leda till att du slänger dina pengar i sjön, Väns… [...]