Effektivt med privat vård?

Förra veckan gick Folkpartiet ut med att dem vill privatisera Danderyds sjukhus, vilket är ett av Stockholms läns sju stora akutsjukhus [Länk]. Tidigare var det förbjudet att privatisera sjukhus men sedan valet 2006 har Reinfeldtregeringen ändrat en del i reglerna och nu är det tillåtet (genom den så kallade Startlagen). Regeringen har även gett privata företag ökade rättigheter att öppna vårdcentraler med offentlig finansiering (så kallad etableringsfrihet inom primärvården).

Folkpartisternas argument för privatisering av Danderyds sjukhus är att privatiseringar skapar konkurrens och därigenom effektivitet. Folkpartisterna hänvisar till privatiseringen av ett annat stort sjukhus i Stockholm: S:t Görans sjukhus som såldes för några år sedan. Om privatiseringen av S:t Görans var lyckad eller ej är tveksamt. Utvärderingar har pekat i olika riktningar. Exempelvis menar Helena Falkenberg i sin nyligen framlagda avhandling att privatiseringen av S:t Görans ledde till en sämre arbetssituation för sjuksköterskorna [1].

Det finns dock mer övergripande resultat från tidigare forskning kring privat sjukvård. En läsvärd artikel på temat är Bruce Hollingsworths ”The Measurement of Efficiency and Productivity of Health Care Delivery”, publicerad i tidningen Health Economics 2008 [2].

Hollingsworth jämför 317 tidigare studier från 30 olika länder, utförda under åren 1983-2006 (varav merparten från och med år 2000). Han konstaterar, liksom många före honom, att det är svårt att dra generella slutsatser och att resultaten till stor del beror på lokala förhållanden. Men en sak verkar vara relativt tydlig: offentlig och icke-kommersiella vårdproducenter är något mer effektiva än privata och kommersiella. Detta gäller både slutenvården (alltså större sjukhus) och primärvården (vårdcentraler o dyl).

På samma sätt tyder resultaten på att den europeiska vården, som oftare bedrivs i offentlig sektor, är mer effektiv än den amerikanska, som till större del bedrivs av privata företag, stiftelser eller ideella organisationer. Dessa resultat överensstämmer även till stor del med tidigare studier. Exempelvis jämförde McKay m.fl. effektiviteten vid 4075 amerikanska sjukhus i en artikel från 2003. Även deras resultat tydde på att Icke-kommersiella vårdproducenter var effektivast, följt av statliga och därefter kommersiella [3]. Således är det troligen effektivare för Stockholmarna att driva Danderyds sjukhus i offentlig ägo.

2008 tog de privata vårdbolagen i Sverige ut vinster (rörelseresultat efter löpande utgifter och avskrivningar) på mellan 816 miljoner (enligt organisationen Vårdföretagarna) och 3 miljarder (enligt DN) [4, 5]. Men om offentligt ägd och icke-kommersiell vård är mer effektiv – varför ger svenska skattebetalare i så fall bort 1-3 miljarder?

Se även mitt tidigare inlägg på liknande tema här.

Källor:

1. Falkenberg (2010) How privatization and corporatization affect healthcare employees’ work climate, work attitudes and ill-health : Implications of social status [Länk]
2. Hollingsworth (2008) ”The Measurement of Efficiency and Productivity of Health Care Delivery”; Health Economics
3. McKay, N L; Deily M E, Dorner F E (2003) ”Ownership and changes in hospital inefficiency”; Inquiry 39
4. Vårdföretagarna (2009) Vinst i vård och omsorg
   Summan 816 milj ges av: genomsnittligt rörelseresultat enligt VF * totalsumma som Sveriges landsting köpte in sjukvård från privata vårdproducenter (alltså 0,048 * 17 mdr)
5. Kainz Rognerud, K. (2009) ”Privatvården ger miljarder”; Dagens nyheter [Länk]