Sysselsättningen är för låg för äldreomsorgens bästa. Och vice versa.

Tänkte illustrera en grej till om framtiden. De närmaste 20 åren kommer andelen äldre i Sverige att öka. Detta kommer ställa nya krav på samhället och den offentliga sektorn. Högerns lösningar på detta börjar bli rätt välkända, delvis för att de är detsamma som högern alltid föreslår: lägre skatter, högre egenavgifter och mer privat ansvar. Problemet är bara, som så ofta, att inget av högerförslagen åtgärdar något av problemen. Istället borde vi prata mer om hur vi ska kunna bygga ut den kommunala äldreomsorgen.

För många umgås för mycket med sina föräldrar

Enligt framtidsutredningarna är de två stora problemen för framtidens finansiering av vård, skola och omsorg att vi (1) lever längre och (2) blir rikare. Nr 2 brukar beskrivas som det stora problemet, men det tror jag är ett missförstånd (tidigare text här). Nr 1 (fler äldre) brukar man mena att vi kommer att klara av. Fler och äldre äldre kommer visserligen innebära ökade kostnader, jämfört med idag, men det borde gå att klara med nuvarande utveckling av skattebaser och sysselsättning. Se till exempel statliga Långtidsutredningen 2008.

Problemet är bara att inte minst äldreomsorgen skulle behöva mer resurser redan idag. Senaste undersökningen jag har kunnat hitta på hur många som tar hand om sina föräldrar, och som istället skulle vilja jobba är från 2003. Då var det 80 000 personer, varav 60 000 var kvinnor, ofta med låg utbildning och inkomst (text här). Det vore således bra för både jämlikheten, jämställdheten och tillväxten om vi skulle lyckas skapa mer plats i omsorgen åt de äldre så att deras barn kan gå och jobba istället. Och ja, folk vill umgås med sina föräldrar men de vill inte vårda dem.

Arbetstimmarna kommer troligen minska

Äldreomsorgen består till stor del av manuellt arbete, vilket är svårt att effektivisera. Det innebär att om vi vill bygga ut omsorgen måste vi öka sysselsättningen, eller mer precist – vi måste öka antalet arbetstimmar i hela samhället. Skatter och effektiviseringar är de andra alternativen och de kan bidra lite grann men antalet arbetstimmar i privat sektor är, så vitt man kan se idag, helt avgörande på längre sikt. De senaste trettio åren har vi kunnat finansiera en timme i offentlig sektor med två arbetstimmar i privat sektor (tidigare text och diagram här).

Den intressanta siffran här är hur många arbetstimmar vi har per invånare. Alltså timmar delat på både de som jobbar och de som inte jobbar. Detta ger ett mått på hur mycket tid vi kan spendera på manuellt arbete som är svårt att effektivisera, som omsorg och skola. Nedan har jag skapat ett index över arbetstimmar delat på hela befolkningen och gjort några överslag utifrån SCB:s befolkningsprognoser. Jag har säkert gjort flera fel i mina beräkningar men det här ger åtminstone en illustration. I alla exemplen har jag antagit att medelarbetstiden per sysselsatt inte förändras och att eventuellt ökad sysselsättning införs gradvis under de närmaste åren. Därav de mjuka kurvorna 2011-2020.

  • Om alla fortsätter att jobba lika mycket som idag kommer antalet arbetstimmar per invånare att minska från och med nu fram till mitten av 2020-talet för att därefter plana ut på en lägre nivå än vad den varit de senaste 30 åren (den streckade linjen i figuren nedan). Detta beror alltså på att andelen 20-64-åringar minskar och att andelen äldre ökar.
  • Generellt högre sysselsättning
    Idag är sysselsättningen för alla 15-74-åringar ca 65 procent. Genomsnittet för 2001-2010 är snarare 66 procent (se diagram långt ned i denna länk). Om vi lyckas skapa 66 procent sysselsättning innebär det ca 1,5 procent fler arbetstimmar per invånare. Om vi till och med skulle klara 67 procent får vi ytterligare 1,5 procent. Men det är inte förrän bortåt 69-70 procents sysselsättning som antalet arbetstimmar per invånare ser ut att öka på längre sikt, med hänsyn till befolkningsprognoserna fram till 2040.
  • Högre pensionsålder är ett annat vanligt förslag när dessa frågor diskuteras. 2010 jobbade 12 procent av 65-74-åringarna. Genomsnittlig arbetstid: 23 timmar per vecka. Om dubbelt så stor andel av alla i den åldern jobbade lika mycket som idag skulle det innebära ca två procent fler arbetstimmar. Alltså ungefär samma nivå som vid 66-67 procents sysselsättning totalt, fast den ökade sysselsättningen sker enbart bland de äldre.

Figur: Sysselsättning för 15-74-åringar.
Antalet arbetstimmar per invånare kommer troligen minska

Index 100 = 1980
Källa: SCB nationalräkenskaper och arbetskraftsundersökningar

I mina beräkningar har jag antagit att medelarbetstiden per år inte kommer att förändras. Om vi tittar tillbaka till början eller mitten av 1900-talet har arbetstiden visserligen sjunkit, både på grund av lagändringar och avtal på arbetsmarknaden. Men sedan 1990-talet verkar folk jobba ungefär lika mycket, eller möjligen lite mer. Sett till åldersgrupperna har sysselsättningen mätt i arbetstimmar framförallt ökat bland de äldsta: 65-74 år. Illustrativt diagram finns i denna artikel av Magnus Henrekson från förra året.

Pensionsåldern har stigit men var är sysselsättningen

Så jämfört med de tre senaste decennierna kommer det troligen bli svårare att bygga ut skattefinansierade verksamheter som kräver mycket manuellt arbete, såsom äldreomsorgen. Men detta är även ett dilemma i båda riktningarna. Lyckas vi inte bygga ut äldreomsorgen riskerar vi få en situation där ännu fler (kvinnor med låg utbildning och inkomst) avstår från arbete och istället tar hand om sina föräldrar.

Att några äldre jobbar mer kan vara positivt. Men trots att pensionsåldern har stigit har den totala sysselsättningen inte ökat märkbart de senaste tio åren (för tillfället är det snarare tvärtom men det är förhoppningsvis tillfälligt). Högre pensionsålder kan därför inte vara den enda lösningen för att få upp antalet arbetstimmar. Vi måste få upp sysselsättningen totalt. Hur detta görs på ett vettigt sätt är en annan och längre historia.

Share Button
The following two tabs change content below.

Erik Hegelund

Jobbar på myndighet. Bloggar även på www.erikhegelund.wordpress.com

Latest posts by Erik Hegelund (see all)

4 thoughts on “Sysselsättningen är för låg för äldreomsorgens bästa. Och vice versa.

  1. Ditt resonemang förutsätter:

    1. att äldreomsorg inte går att märkbart effektivisera med nya tekniska redskap (vårdteknik i hemmet för automatisk diagnos/monitorering samt distanskommunikation med vårdtagaren).

    2. att ökad sysselsättningsgrad inte orsakar ökade hälsoproblem som negerar fördelarna med ökad sysselsättning.

    Vilken evidens finns för de två antagandena?

    • 1. Viss effektivisering kommer troligen att ske. Men för större förändringar kommer vi vara beroende av arbetstimmarna (åtminstone under överskådlig framtid). Jag skrev lite mer om det här: http://fwd4.me/vdY

      2. Sant, det är absolut ett dilemma. Min avslutningsmening om ”vettigt sätt” var menat som en brasklapp för det. Å andra sidan mår folk ofta dåligt även av att inte arbeta (även det har vi bloggat om här http://fwd4.me/vda). Det är väl en balansgång

  2. 1. ”Viss effektivisering kommer troligen att ske.”

    Men finns någon evidens för att göra det pessimistiska antagandet? Den länkade texten är för svepande för att bidra till det. Inget i den motsäger möjligheten med ny vårdteknik (robotar, datorer och skype-liknande telekommunikation) som snabbt ger stora effektiviseringar av många vanliga moment inom äldrevården: lämna/dosera mediciner, kolla blodtryck, se till personer, lämna mat, hämta matlådor, samtala…

    2. Andra länken är trasig. Mår folk dåligt av att inte arbeta per se eller mår folk dåligt av att inte arbeta i ett samhälle som moraliserar/stigmatiserar mot folk som inte arbetar maximalt mycket?

    • 1. Hittills har omsorgen varit en arbetskraftsintensiv verksamhet. Säg gärna till om du har några siffror på att det är på väg att förändras. Det du nämner tror jag framförallt kommer att effektivisera sjukvården.

      2. ja, säg det

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>