Apropå lycka

Forskaren och författaren Carol Graham sammanfattar i sin bok Happiness around the world sin egen forskning om människors självskattade lycka samtidigt som hon väver in stora delar av forskningsläget. Hon noterar att det finns stora likheter i vilka faktorer som bestämmer lycka i olika länder, världsdelar och kulturer. Hennes forskning visar på att sånt som ålder, inkomst, utbildning, hälsa och anställningsstatus korrelerar ungefär lika med lycka i så skilda delar av världen som Latinamerika, Ryssland, USA, Europa och Afghanistan. Samtidigt tycker hon att försiktighet bör råda när policy föreslås baseras på lyckoforskning. Det finns för stor osäkerhet i data, mätproblem och otillräcklig kunskap om kausalitetens riktning (vad som är orsak och verkan). Oavsett de problem som forskningen står inför anser Graham att hennes och andras forskningsresultat med försiktighet kan vägas in i beslutsfattandet. Åtminstone för vissa samband, som till exempel hur arbetslöshet generellt påverkar lycka, där det råder stor samstämmighet i forskningsvärlden.

Det finns andra samband inom lyckoforskningen som det råder mer delade meningar kring. Författaren beskriver utförligt forskningen kring sambandet mellan inkomst och lycka samt bristen på samband: Trots att rikare länder över lag skattar sig lyckligare än fattigare verkar det ekonomiska välståndets effekt på lyckan avta och senare försvinna helt bland de rikaste länderna. Någon kanske kommer ihåg att detta var en av huvudpoängerna i den läsvärda boken Jämlikhetsanden. Graham tar även upp det intressant faktum att rikare länderna inte verkar bli lyckligare över tid, trots stora inkomstökningar.

Därutöver diskuterar hon svårigheterna med metod, jämförbarhet och data. Ämnet är stort och intressant och Graham sköter det på ett metodiskt och relevant sätt, vilket passar en forskare mer än en debattör. Och det är väl det som saknas i boken – diskussion och visioner. Det känns som att Graham inte bara vill förstå världen utan också påverka den. Men forskarrollen tar över vilket gör att boken blir en smula tråkig och faller lite platt. För den som är påläst i ämnet kan jag trots allt rekommendera den. Men för trevligare introduktion finns det bättre titlar, till exempel: Layard (2006) Happiness: Lessons from a New Science eller Frey m.fl. (2008) Happiness: A Revolution in Economics

Daniel Knutsson
Läser nationalekonomi vid Stockholms universitet