I en av Konkurrensverkets senaste rapporter, Att utvärdera anbud [1], diskuteras hur offentlig sektor ska kunna köpa in så billiga varor/tjänster som möjligt genom upphandling utan att behöva tumma på kvaliteten. För att detta ska kunna uppnås menar rapporten att fyra grundläggande förutsättningar bör vara uppfyllda:
God konkurrens, det vill säga tillräckligt antal anbudsgivare och ingen kartellbildning el dyl som pressar upp priserna [2].
Upphandlingen bör utformas så att transaktionskostnaderna blir låga. Främst bör förfrågningsunderlagen (det dokument där myndigheten beskriver tjänsten/varan som ska köpas in) vara enkla, tydliga och standardiserade.
Upphandlingsprocessen bör utformas så att risken för korruption och favorisering minimeras, bland annat genom hög grad av transparens och förutsägbarhet samt genom att undvika diskriminerande bestämmelser (alltså att något företag favoriseras/diskrimineras jämfört med konkurrenterna).
Upphandlingsprocessen bör vara utformad för att främja hög kvalitet och den kvalitet som efterfrågas måste kunna utvärderas.
Konkurrensverket är inte känt för att vurma för offentlig välfärd. På deras webbsida berättar de att de jobbar för konkurrens inom privat och offentlig sektor. Det känns därför lustigt att de fyra punkterna ovan är en så tydlig argumentsamling mot privatiseringar av skola, vård och omsorg:
God konkurrens. Idag fungerar konkurrensen i de privata välfärdssektorernainte optimalt. Marknaderna domineras av några få stora företag och inom flera områden har de stora företagens betydelse dessutom ökat sedan avregleringarna i början av 1990-talet [3-5]. Vinsterna i hela näringslivet som störst inom just välfärdsbranscherna [7]. Därtill talar även flera teoretiska skäl emot att fri konkurrens inom dessa sektorer kommer att ge önskvärda effekter i framtiden. Dels är varorna väldigt komplicerade medan själva valen ofta utförs av någon annan än kunden. Föräldrar väljer skola åt sina barn. Barn väljer äldreboende åt sina föräldrar. Studier både i Sverige och i andra länder visar även att vi gärna går till samma doktor och skola, även om vi kanske inte blir perfekt behandlade vid varje besök [5, 6]. För att uppnå verkligt god konkurrens krävs i praktiken fri etableringsrätt med samma finansieringsform. Det vill säga att vem som helst får öppna en mottagning och sen få skattepengar för sin verksamhet, oavsett om politikerna bedömer att det finns behov av en till skola eller doktor. Denna rätt finns idag för privatskolorna och från med 1 januari även inom primärvården. Det har även funnits tidigare inom vissa enskilda landsting. Men detta arrangemang är i regel extremt kostnadsdrivande. Den prisminskning man då eventuellt kan vinna på konkurrens förlorar man istället på överproduktion och annan snedvridning.
Låga transaktionskostnader genom enkla förfrågningsunderlag. Välfärdstjänster är komplexa. Det säger sig själv att ett förfrågningsunderlag för ett äldreboende aldrig kommer att bli lika enkelt som det för blyertspennor eller asfalterad väg. Frågan är om det ens ska vara det.
Undvik korruption och diskriminering. Välfärdstjänster är personliga tjänster. Det bygger till stor del på långsiktiga och kontinuerliga relationer där brukare och personal lär känna varandra. Dessutom byter vi som sagt inte gärna skola eller doktor. Båda dessa fenomen borgar för favorisering, vilket alltså hämmar konkurrensen.
Främja kvalitet. Hur mäter man kvalitet inom välfärden? Detta är en mer komplex fråga än man först kan tro. Inte nog med att både brukare, personal och myndigheter ofta har delvis olika definition av denna nytta. Därtill görs som sagt valen ofta av någon annan (barn och föräldrar osv). Frågans komplexitet är ett argument i sig för att den politiska kontrollen och insynen måste vara hög, vilket bäst sker genom att produktionen ägs av det offentliga.
Alltså finns det flera skäl som talar för att kostnaderna för skola, vård och omsorg kan bli som lägst då dessa drivs helt i offentlig regi. Därmed inte sagt att elever, brukare och patienter inte bör ha valfrihet inom välfärdssektorerna, men det är en annan diskussion. Läs gärna även vår artikel om skolresultat här.
Referenser
Bergman, M. och Lundberg, S. (2009) Att utvärdera anbud, Konkurrensverket: Uppdragsforskningsrapport 2009:10
Ringborg, M. och Holmér, E. (2007) ”Bolag fälls för asfaltkartell”, DN Ekonomi. [Länk]
NUTEK (2007) Företagens framväxt i vård- och omsorgssektorn, rapport 2007:2
Wahlin, E. (2009) ”I en klass för sig”, Affärsvärlden. [Länk]
Thomson, S. och Dixon, A. (2006) ”Choices in health care: the European experience”, J. Health Service Research & Policy 11:3:167-171
Skolverket (2003) Valfrihet och dess effekter inom skolområdet
SCB (2009) "God avkastning för privata företag inom vård, skola och omsorg". [Länk]
Kommentarer
Victor
Måndag 1 februari 2010 kl 23:57
En internationell sammanfattning om hur entreprenader i offentlig sektor har för effekter globalt sett. http://ideas.repec.org/p/iae/iaewps/wp2004n29.html
Studien indikerar att utkontrakteringars ekonomiska effekter är osäkra och tveksamt om de är positiva överlag.
Att lägga ut offentligt finansierade tjänster på entreprenad kan också ha långsiktiga effekter. Oftast är det mycket konkurrens i privatiseringsögonblicket men efter hand när man gjort flera upphandlingar av en entreprenad så är det ofta få aktörer som kan kontrollera priser och har en stor informationsfördel om den specifika entreprenaden. Teorin (och praktiken?) att kostnaderna ökar med tiden kallas hold up problem.
anders
Onsdag 27 januari 2010 kl 20:04
bra formulerat!
vill lägga till ännu ett exempel på när den nyliberala teorin biter sej i svansen, apropå den första grundförutsättningen om god konkurrens:
perfekt konkurrens bygger ju på att man kan "straffa" producenter av dåliga produkter genom att bojkotta dem. denna teori fungerar ju hyffsat vid val av konsumtionsvaror, men att försöka straffa en dålig sjukförsäkring genom att välja en annan nästa gång man "går in i väggen" känns smått omöjligt.
för att inte tala om hur svårt det skulle vara att ompröva sitt val av pensionsfond om vi skulle få en utökning av den privata andelen av pensionssparandet.
Väldigt intressant att peka på att vi vill ha kontinuitet och att konkurrensen därför automatiskt blir underordnad och icke fungerande på fria marknader med privata alternativ.
Vem skulle orka prova en ny doktor varje gång bara för att man hört den nye vara lite bättre och lite billigare ?
korr
Tisdag 26 januari 2010 kl 11:06
bra!
...men ska det inte vara ett "inte" mellan "patienter" och "bör" i näst sista meningen? funkar ju utan också men man blir lite förvånad...
Lämna ett svar
Välkommen till Vänsterekonomerna
Vi är en grupp ekonomer och andra politiskt intresserade. Här skriver vi om samhället och ekonomin från ett vänsterperspektiv.
Läs mer om oss
Notiser
Sänkt avgift ledde till färre jobb HRF har utvärderat regeringens sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga. Men trots att HRF:s bransch går framåt minskar antalet unga anställda. Länk
Ali Esbati om Grekland "OECDs statistik .. visar att greker inte bara arbetar mer än tyskar och norrmän, utan faktiskt mest av alla i Europa"
Läs hela!
tove eliasson om RUT och livspusslet Superbra skrivet! Ni lyckas på ett extremt lättförståeligt sätt få ekonomin att vara precis som politisk som den alltid låtsas att den inte är.
susanna svensson om RUT och livspusslet Det är inte bara genom avdragen detta subventioneras många städbolag har dessutom stora delar av sin personalstyrkas löner betalda med skattemedel. http://www.newsmill.se/artikel/2010/01/20/svensk-arbetsmarknad-f-rl-t-praktikmarknad
Om Vänsterekonomerna
Vi är en grupp ekonomer och andra politiskt intresserade. Här skriver vi om samhället och ekonomin från ett vänsterperspektiv.
Läs mer om oss
