 |
|
|
Häromveckan presenterade Institutet för framtidsstudier (IFS) en rapport kring privatiseringar och egenavgifter inom äldreomsorgen. Sedan början av 1990-talet har äldreomsorgen skurits ned: den offentliga sektorns utgifter för äldreomsorg har minskat samtidigt som en mindre andel äldre får offentlig service. 1980 hade sextiotvå procent av alla som var 80 år eller äldre tillgång till hemtjänst eller serviceboende. 2005 hade den siffran sjunkit till trettiosju procent. Samtidigt har inköpen av privat äldreomsorg ökat, liksom anhörigvården av äldre. De anhörigas insatser ser dock inte likadan ut bland alla grupper. Bland människor med kortare utbildning är det avsevärt vanligare med ideell anhörigvård, jämfört med högutbildade (58 % och 37 %). Bland bättre bemedlade är det istället vanligare att själva betala för privata tjänster (19 % jämfört med 9 % bland lågutbildade).
Detta är problematisk av flera skäl. Dels försämras inkomstutvecklingen för människor med kortare utbildning i allmänhet och för kvinnor i synnerhet, vilket gör att ojämlikheten ökar. Därtill är det negativt för sysselsättningen. Bland kvinnor som spenderar om så endast några timmar per vecka med att ta hand om en äldre anhörig, är det dubbelt så vanligt att stå helt utanför arbetsmarknaden, jämfört med de som inte tar hand om någon äldre anhörig. 2002-2003 uppgav 80 000 (två tredjedelar av dessa kvinnor) anhörigvård som främsta skäl till att de jobbar deltid eller står utanför arbetsmarknaden. Den offentliga äldreomsorgen står fortfarande för 85 % av marknaden. Frågan är om det kommer förbli så. Som jag skrivit tidigare om här menar vissa att egenavgifterna för inte minst äldreomsorg och sjukvård borde öka i framtiden. IFS beskriver hur åsikter om högre egenavgifter framförallt återfinns bland de rikaste tio procenten av befolkningen, medan vi övriga föredrar skattefinansiering. Även om framtidsproblemen kring välfärdens finansiering är kraftigt överdrivna och drivs av en liten ekonomisk och politisk elit kommer välfärden troligen att behöva mer pengar framöver. Min uppskattning är att detta kommer gå att klara skattevägen. Frågan är även om det finns någon mer kostnadseffektiv metod att finansiera en välfärd för alla än via skattemedel. Troligen inte. Däremot finns det goda skäl att diskutera hur de skattemedel som används kan sättas i arbete på bästa sätt. I frågan om äldreomsorgen gör IFS här en intressant jämförelse med den danska äldreomsorgen där förebyggande vård och omsorg verkar ha givit gynnsamma resultat både på de äldres hälsa och omsorgens kostnader.
Gustafsson RÅ & Szebehely M (2010) Private financing of elder care in Sweden, rapport 2010:1, Institutet för framtidsstudier [Länk]
LO-tidningen om rapporten (2010)
| Erik | |
| Cilla > De svarande i SCBs undersökning uppger att de avstår från arbete på grund av anhörigvård. De lider nog inte av att umgås med släktingar men deras svar antyder att de hade jobbat mer utifall att de haft möjlighet. Bättre bemedlade föredrar att köpa privat omsorg istället för att umgås med släkten. Men det kanske bara handlar om att de grälar mer? Oavsett vad skulle de som vårdar anhöriga inte lida av att kommunen erbjöd deras äldre släktingar en plats i omsorgen. Om välfärden ska motverka ojämlikhet finns inget alternativ till skatter. Mer egenavgifter kommer alltid att medföra försämrad jämlikhet. På samma sätt krävs reglering och styrning av marknader för välfärdstjänster om inte privatiseringar ska medföra ojämlik fördelning av dessa. Detta utesluter inte valfrihet för brukarna. Vissa marknader är bättre lämpade än andra för friare konkurrens. Av flera skäl hör inte välfärdstjänsterna dit. Se tidigare artikel ”Apropå konkurrens och privatiseringar” för varför. | |
| Cilla | |
| "Därtill är det negativt för sysselsättningen. Bland kvinnor som spenderar om så endast några timmar per vecka med att ta hand om en äldre anhörig, är det dubbelt så vanligt att stå helt utanför arbetsmarknaden, jämfört med de som inte tar hand om någon äldre anhörig." Har det slagit författaren att detta kan bero på att de som inte har jobb för tillfället gärna gör lite extra nytta för sina medmänniskor när de ändå har tid, medan de som för tillfället har ett annat arbete inte hinner med detta? Är inte detta en troligare förklaring än att frivillig vård av äldre släktingar skulle leda till arbetslöshet?! Slutsatsen av denna insikt blir alltså att det troligtvis inte finns några skäl att tro att pga att vissa människor frivilligt tar hand om sina nära och kära så skulle dessa samma människor (för)bli arbetslösa. "Frågan är även om det finns någon mer kostnadseffektiv metod att finansiera en välfärd för alla än via skattemedel. Troligen inte." Det här är förstås en komplicerad fråga, och kanske stämmer det till och med, fast inte på det sättet som många tror. Genom att skapa en enda stor inköpare av en tjänst på en marknad kan man förvisso pressa ner priserna som de många men små leverantörerna kan kräva. Helt enkelt se till att lönerna för de stackars människorna i branschen blir låga. Men för att inte sedan slösa bort alla de pengarna på administration och så kallade overheads så gäller det att klassisk marknadskonkurrens får spela ut. Annars så får man bara det sämsta av två världar - dyr äldrevård och låga löner i branschen. Med marknadskonkurrens med det offentliga som köpare avses alltså att det offentliga köper in tjänster från privata aktörer som konkurrerar om att få leverera tjänsten. Viktigt är dock att det bara finns ett minimalt antal regleringar kring äldrevården i så fall, då dessa annars snedvrider konkurrensen och vi hamnar ändå i det sämsta av båda världar, med skillnaden att vi också får betala för vinsterna för företagen som levererar äldrevården alternativt får undermålig vård för våra äldre. Under sådana förutsättningar, alltså med det offentliga som köpare på en konkurrensutsatt markand, så stämmer säkert ditt påstående. Under mer klassiska former (dvs att en offentlig, politikerstyrd organisation levererar tjänsten) så förefaller det naivt och en bra bit under de flesta ekonomiska forskares intellektuella förmåga att tro att det skulle bli billigare via skattesedeln. | |
